min dröm
Skrivet 25 June - 2013, 15:00
Postat i
Hem
Tove & den talande hunden
Det började med att det fanns ett hus och i det huset bodde Tove och en hund som kunde tala och gick som en människa. Hunden hette Pierre.
Tove och Pierre brukade vara vakna sent på kvällarna/nätterna, för dem visste att det fanns ett spöke, de hade dem hört flera gånger.
Tove var modig men Pierre var väldigt rädd och ville stanna i sängen när de skulle upp på övervåningen och se om de kunde hitta spöket. För det va ju trots allt därför de va uppe så sent – för dem visste att spöket va vaken då.
Det började en kväll klockan 23.17. Tove och Pierre satt och glodde på tv. Plösligt hörde Pierre ett konstigt ljud.
- Det lät som om någon tappade något i golvet på övervåningen, sa Pierre.
- Vi går upp och kollar, sa Tove.
- Må-må-måste vi deet? sa Pierre lite skrajigt.
- Klart vi ska! sa Tove.
Sedan tassade de upp för trappan och satte sig i trappan högst upp och lyssnade.
- Hör du något Tove? sa Pierre.
- TYST, sa Tove bestämt.
- O-o-okej, sa Pierre.
Plötsligt hörde dem en duns och då blev Pierre jätte rädd så han ställde sig upp och skrek rakt ut:
- TOVE HJÄLP SPÖKET LEVER DEN VILL ÄTA UPP MIG!! Skrek Pierre.
- Men tyst då Pierre vad håller du på med? SÄTT DIG NER. Sa Tove.
Pierre stod helt stilla. Han kände sig räddare än räddast. Tänk om spöket hade hört honom och tänkte:
Hmm jag kanske ska äta upp han ändå?
Tillslut blev Tove så irriterad på Pierre att hon gick raka vägen mot där ljudet kom ifrån. Hon närmade sig, steg för steg.
Nu var hon vid dörren till deras farfars gamla rum. Tove öppnde försiktigt dörren och sa till Pierre att komma.
- Men tror du jag vågar komma och titta på spöket? Är du helt ifrån vettet?
- Kom jag lovar att du inte kommer bli rädd. sa Tove.
Pierre närmade sig och när han va framme sa han:
- Är detta spöket? En liten stackars kattunge?
- Jag sa ju att du inte skulle bli rädd.
- Det va alltså en stackars liten kattunge som hade blivit instängd och försökte komma ut och råkat riva ner saker. Det förklarar ju en del. sa Pierre.
Men när de skulle gå till trappan så tog de med kattungen och släppte ner den för trappan.
Tove och Pierre stod kvar där uppe och kollade så den kunde gå och inte var skadad.
(Nu kommer slutet, det var därför jag ville somna om, för jag ville veta slutet. Alla CTare fattar, eheheh.)
Nu fortsätter det:
Medans dem stod där och tittade vill Pierre hämnas på Tove. Hon hade ju skrämt upp honom och då skulle hon också bli lite rädd.
Tove stod intill trappans ena kant och Pierre bakom henne. Då sa Pierre:
- Tove, det är en orm på trappans kant, där bakom dig!!
- VAAA VAR???
Just i den stunden som Tove skrek så puttade Pierre ner Tove för trappan. Men det Pierre inte visste va, han själv höll ju i Tove.
Så då åkte både Pierre och Tove ner för trappan i extremt skrattanfall.
- HAHAHAHAHAHA varför ska jag alltid vara så ologisk när jag ska hämnas? sa Pierre
SLUT :D
Ja detta va min lite komiska, läskiga och overkliga dröm!
Hoppas det va kul att läsa!
(Den var faktiskt läskig, för när man sover är det mesta läskigt)
Av: Tove M (IRL) Vill inte skriva mitt efternamn.
Aka Tove Blueland (sso)
[email protected]
min dröm♥0
Skrivet 25 June - 2013, 15:00
Postat i Hem
Tove & den talande hunden
Det började med att det fanns ett hus och i det huset bodde Tove och en hund som kunde tala och gick som en människa. Hunden hette Pierre.
Tove och Pierre brukade vara vakna sent på kvällarna/nätterna, för dem visste att det fanns ett spöke, de hade dem hört flera gånger.
Tove var modig men Pierre var väldigt rädd och ville stanna i sängen när de skulle upp på övervåningen och se om de kunde hitta spöket. För det va ju trots allt därför de va uppe så sent – för dem visste att spöket va vaken då.
Det började en kväll klockan 23.17. Tove och Pierre satt och glodde på tv. Plösligt hörde Pierre ett konstigt ljud.
- Det lät som om någon tappade något i golvet på övervåningen, sa Pierre.
- Vi går upp och kollar, sa Tove.
- Må-må-måste vi deet? sa Pierre lite skrajigt.
- Klart vi ska! sa Tove.
Sedan tassade de upp för trappan och satte sig i trappan högst upp och lyssnade.
- Hör du något Tove? sa Pierre.
- TYST, sa Tove bestämt.
- O-o-okej, sa Pierre.
Plötsligt hörde dem en duns och då blev Pierre jätte rädd så han ställde sig upp och skrek rakt ut:
- TOVE HJÄLP SPÖKET LEVER DEN VILL ÄTA UPP MIG!! Skrek Pierre.
- Men tyst då Pierre vad håller du på med? SÄTT DIG NER. Sa Tove.
Pierre stod helt stilla. Han kände sig räddare än räddast. Tänk om spöket hade hört honom och tänkte:
Hmm jag kanske ska äta upp han ändå?
Tillslut blev Tove så irriterad på Pierre att hon gick raka vägen mot där ljudet kom ifrån. Hon närmade sig, steg för steg.
Nu var hon vid dörren till deras farfars gamla rum. Tove öppnde försiktigt dörren och sa till Pierre att komma.
- Men tror du jag vågar komma och titta på spöket? Är du helt ifrån vettet?
- Kom jag lovar att du inte kommer bli rädd. sa Tove.
Pierre närmade sig och när han va framme sa han:
- Är detta spöket? En liten stackars kattunge?
- Jag sa ju att du inte skulle bli rädd.
- Det va alltså en stackars liten kattunge som hade blivit instängd och försökte komma ut och råkat riva ner saker. Det förklarar ju en del. sa Pierre.
Men när de skulle gå till trappan så tog de med kattungen och släppte ner den för trappan.
Tove och Pierre stod kvar där uppe och kollade så den kunde gå och inte var skadad.
(Nu kommer slutet, det var därför jag ville somna om, för jag ville veta slutet. Alla CTare fattar, eheheh.)
Nu fortsätter det:
Medans dem stod där och tittade vill Pierre hämnas på Tove. Hon hade ju skrämt upp honom och då skulle hon också bli lite rädd.
Tove stod intill trappans ena kant och Pierre bakom henne. Då sa Pierre:
- Tove, det är en orm på trappans kant, där bakom dig!!
- VAAA VAR???
Just i den stunden som Tove skrek så puttade Pierre ner Tove för trappan. Men det Pierre inte visste va, han själv höll ju i Tove.
Så då åkte både Pierre och Tove ner för trappan i extremt skrattanfall.
- HAHAHAHAHAHA varför ska jag alltid vara så ologisk när jag ska hämnas? sa Pierre
SLUT :D
Ja detta va min lite komiska, läskiga och overkliga dröm!
Hoppas det va kul att läsa!
(Den var faktiskt läskig, för när man sover är det mesta läskigt)
Av: Tove M (IRL) Vill inte skriva mitt efternamn.
Aka Tove Blueland (sso)